ELEGI OM FRAMTIDEN

 

Vad har människan för funktion,

i en teknologisk framtidsvision?

 

Där älsklingsrätten är förädlad till ren energi,

att åldras behöver vi inte finna oss i.

Där kärleken är ett dödligt hot,

och älskogen styrs av en autopilot.

 

RobotRomeo med implantat av kött och ben,

söker Julia med blod och plastisk ven.

För en date i ett laboratorium av stål,

där erektion är en diamanthård nål.

 

En kemisk förening, en etsning i metall,

allt sker i ett elektromagnetiskt stall.

Erogena zoner är magnetiska organ,

erotik omvandlas till elektroniska membran.

 

I fortplantningens fusion,

det sker en mutation.

Vår kropp har inte längre någon rätt,

att frambringa liv på ett naturligt sätt.

 

Musik har bytts ut,

till ett elektroniskt tjut.

 Svävande i azurfärgad atmosfär,

undrande vilka vi är.

 

När maskiner eskorterar oss ut,

går en era mot sitt slut.

 Vår Herre skapare och Gud,

varför höll vi inte dina kärleksbud?

 

© Gun Friederici Svantesson

 

 

Julia. Akvarell

tillbaka